Diss och hiss

Fredag. Regn och nätter med alldeles för lite sömn.
 
Diss:
Förkylningen som satt klorna i lilla Lilja. Detta medför febernätter, konstanta spyor av slem och en hel natt sittades/halvliggandes i soffan, vilket resulterar i en mycket trött och ledsen Lilja. Sådana här dagar verkar det som om Liljas högsta önskan är att få växa fast, sugande på mitt bröst. Hon har nu fått in finfin teknik och kan nu hosta, utan att släppa taget. Detta i kombination med för lite sömn resulterar i en trött mamma.
 
Hiss:
Den som kom på att det är fiffigt att tillverka en soffa med avtagbar klädsel. Tur att vi köpte just en sådan soffa. Annars hade vi enabrt kunna ha lättavtorkade pinnstolar vilket hade varit mycket obekvämt tillbringa en hel natt på. Dessutom njuuuter jag sådana här febriga, snoriga, slemkräksdagar av att ha en egen tvättmaskin... En mammas bästa vän!
 
/Josefine

Vänner

Jag har många underbara vänner, vilket är fantastiskt. En del som har funnit med mig sedan barn- och ungdomsåren och en del nya har tillkommit de senaste åren. Och jag hoppas att alla kommer finnas kvar. Jag vill inte nämna några namn, men risk för att glömma någon... Det är märkligt att det finns vänner som man av olika anledningar inte träffar på ett tag ändå har lika mycket att prata om när man ses. Som på påskafton när jag träffade Karin, en fantastisk fin tjej som jag lärde känna när jag jobbade på Lindex. Vi har inte träffats på fem (!) år, vilket i sig är tråkigt, men det var ändå så kul att träffas. Sällan har klockan gått så snabbt!
 

Jag hoppas att det inte dröjer lika länge tills nästa gång vi ses!
 
/Josefine

Intresse

Ni kanske uppmärksammade i förra inlägget att jag går på simskola? Jo, jag kan simma och har simmat ganska mycket. Men det är min goa vän Hillevi som inspirerat mig till att nu våga utveckla. Hon började nämligen rida i vuxen ålder. Det är ju faktiskt inte en sån dum idé att ha en intresse. Man hade ju en massa intressen och aktiviteter som liten men vad gör man nu? Jag kände att jag behöver ha något som är kul, som jag liksom kan längta lite efter under veckorna. Eftersom min kropp inte håller för allt, så tänkte jag att simning, det är ju både kul och skonsamt. Trots alla längder så är kanske inte tekniken så bra. Så efter att Hillevi pratat om ridningen anmälde jag mig till en crawl-kurs. Andra gången var i tisdags och det är så himla roligt. Många längder blir det och jag känner redan att det gett resultat. Sen är det riktigt roligt att träna starter med dyk och voltvändning! Det handlar lite om att våga.
 
/Josefine
 

Mammapaketet

 
Det har inte blivit mycket skrivet här. I helgen var det Liljas tur att bli sjuk. Hon har haft hosta och varit förkyld ett bra tag och i fredags kom febern.
 
Jag märker att det är lätt att bara skriva om allt glatt och positivt här på bloggen. Men det är kanske inte så konstigt. För sedan jag blev mamma har jag haft en underbar känsla i kroppen, som kan liknas med att vara nyförälskad. Jag brukar läsa mammabloggen "Inga konstigheter". Det är två mammor som skriver om livet som förälder, utan att romantisera det minsta. Jag tycker det är roligt att läsa deras texter, som nu dessutom släppts i bokform, för visst känner jag igen mig. Så varför skriver då inte jag lika ofta om babybajs som kletat upp i nacken, frustrationen när Lilja inte vill sova när jag vill osv.? Jag tror det kan vara så att precis som när man är sådär nyförälskad så är glömmer man bort de saker som är lite tröttsamma. För att det mesta är så alldeles perfekt att det som känns lite jobbigt vissa stunder, de vägs upp av allt det som är bra och fantastiskt. Och så tror jag att om man sedan tidigare har en alltför sockersöt dröm i pastellfärger om den första småbarnstiden så får man kanske sig en chock och tycker att det kan vara riktigt besvärligt. Jag hade nog en ganska realistisk bild om hur mammalivet skulle bli. Men jag ska inte sticka under stolen med att vissa dagar känner jag mig trött. Speciellt nu när min lilla tös varit sjuk. Det är nätter som innehåller lite för mycket gråt och lite för lite sömn. Hon gråter om natten, alldels otröstlig och jag får sitta och med henne i famnen, vagga och sjunga tills hon tillslut somnar om. Inte konstigt att jag har lite mörka ringar under ögenon ibland. Jag har blivit totalt nerkräkt, och då pratar vi inte lite sött babykräk i mungipan utan rejäla dunderkaskader, ett par gånger om dagen. Många klädbyten blir det... Jag hinner inte tvätta upp tvätten i korgen innan den är full igen. Och ja, babybajs upp i nacken eller som läcker igenom blöjan är ju inget ovanligt direkt. För att inte tala om den hemska oro när febertermomenten visade 39,9 och Lilja inte orkade göra någonting mer än att sitta som en lite koalaunge på min mage. Men det är bara att inse att allt detta ingår i mammapaketet. Och det konstiga är att det faktiskt inte är särskilt tröttsamt eftersom man får så mycket tillbaka. För trots att denna natten var lite kämpig så vaknade jag av att Lilja stod på alla fyra med sitt huvud över mitt. "Bababaaa mamamamadadadaa", lite dregel och en mycket blöt, men ack så god gomorronpuss! Och precis i den stunden har jag redan glömt de timmar jag inte fick sova i natt. Därför känns livet alldeles underbart.
 
/Josefine

Sova

Där somnade även lilla Lilja för natten... Jag ska också passa på att lägga mig. Nästa amning beräknas bli inom två timmar. Står man i växten så gör man. Och äta bör man ju, eller hur! Jag är så glad att jag fortfarande har mjölk så att det räcker.


Bokrea

Jag älskar böcker! Så årets bokrea är för mig en höjdpunkt. Jag hinner inte läsa lika mycket som tidigare men vi läser för Lilja varje dag. Barnböcker kan man inte ha för mycket av! Så när jag, Elina och våra töser var på Bokias rea var det böcker till Lilja som fick följa med hem. Ja, det blev en heldag med Elina och Lykke. Så mysigt att vara föräldralediga tillsammans! Vi avslutade med årets första fika på vår uteplats. Underbar vår i luften...


Lugnt.

Bra helg. Lugnt. Skönt. Tränat med Linda. Ätit gott hos Tobias och Maya. Kollat film. Promenerat. Nissalund på besök. Mycket vila.


Måndag

Mysmorgon. Promenad. Lunch med M på stan. Bvc-besök. Fixat pass till Lilja. Kvällsmat med familjen Larsson. Kusinbus. En dag med många tankar och funderingar. Idag är jag extra glad och tacksam åt min familj.


Oro...

Det är lätt att bli orolig som förälder... Och det handlar bara inte om oron att Lilja ska stå på näsan när hon nu ska stå på knäna mot allt, trots att motoriken inte riktigt är helt hundra med dessa ny konster. Sen jag blev mamma har jag blivit ganska rädd, för hur världen ser ut och hur lite kontroll vi egentligen kan ha. Igår när jag, Elina och våra så töser träffades kom vi in på det här med kemikalier som finns precis överallt. Min oro för hur dessa osynliga faror kryper in i mitt lilla barn började redan under graviditeten. Nu när Lilja växer och utforska allt med munnen har inte oron direkt lagt sig. Jag gör mitt bästa när jag handlar leksaker och kläder till Lilja att det ska vara ekologiskt och giftfritt men det är inte lätt alla gånger. Det gör inte heller saken bättre när man läser om att vanlig barngröt innehåller både bly, kadmium och kvicksilver. Denna ständiga oror... Du som också har små barn, känner du igen dig? Läs då gärna UnderbaraClaras inlägg om just detta i det som hon kallar för "Årets viktigast inlägg" .
 
Årets reafynd på Åhléns skulle i alla fall vara bra för både miljön och Liljas hälsa. Men hur vet man säkert?
 
/Josefine

RSS 2.0