josefinesmelodi

Som tur är har små barn en förmåga att bli friska lika snabbt som de blivit sjuka. Lilja är nu pigg igen och det är vi glada för. Som vanligt går munnen i ett och hon nu sätter hon ihop till längre meningar. När vi var på lekplatsen och hon tog sönder sandkakan lika snabbt som hon gjort den klar säger hon "de va då typist mamma!". Ja, man hör liksom sina egna uttryck komma ur hennes mun! Och nu sjunger hon allt mer, vilket kanske inte är så konstigt eftersom jag och Marcus sjunger med henne mest hela tiden. Nu kan hon fler och fler melodier och allt mer text hamnar på rätt plats. Men detta, i kombination med att kusinen upptäckt det roliga med bajs vilket såklart smittat av sig på Lilja, blir det just nu bara bajs-remixer. Det kan bli texter som...

 

"Bjönen sove, bjönen sove i sitt lua BAJS!"

 

"Bä, bä, vita BAJS. Ha du nåo BAJS!"

 

"Lille BAJS, lille BAJS, lille söte BAAAAAAJS"

 

Ja, ni förstår. Vi får väl se hur länge denna bajsperiod håller i sig...

 

Annars allt lugnt. De soliga eftermiddagarna spenderas på lekplatsen med fina vänner och deras gullungar och tiden räcker inte riktigt till som vanligt. Jag njuter så av att kvällarna är ljusare. Idag sa våren till mig att det fanns inga undanflykter att inte ge sig ut efter kvällsmaten. Jag körde till Galgberget, där jag inte promenarat på länge och tog mig runt fem kilometer i kvällssolen. Trots att jag börjat bli lite flåsig blev det en härlig mix av rask promenad, gravidjogg, lite sammandragningar och lugnare tempo. Härlig avslutning på dagen!