josefinesmelodi

Jag vill tro att alla som har barn vill vara en bra förälder. Samtidigt är det bara att inse att "den perfekta mamman" eller "den perfekta pappan" finns inte. Självklart vill jag vara en bra mamma. På mitt vis. Alla är vi olika som föräldrar vilket är bra. Sen Lilja kom har jag funderat mycket kring hur jag vill vara som mamma. Och jag vill vara närvarande. I verkligheten. I varje nu. Detta kan vara svårt när man hela tiden ska vara anträffbar och tillgänglig för hela världen men jag gör mitt bästa. Därför kollar jag inte mobilen/datorn samtidigt som jag leker med Lilja. Jag menar, hur viktigt är det att ha koll på när en kompis kompis kompis har uppdatera sin status på fb. Det äter bara dyrbar tid. Jag tittar inte på TV när jag ammar och Lilja nu söker ögonkontakt. Lilja är bara 4 månader, hon får inte titta på TV. Jag ser inte vad får hon ut av det, mer än en överstimulerad hjärna. Som mamma vill jag inte lösa allt med "quick fix". Dvs. inte låta Lilja sitta med min telefon för att hon är gnällig, inte köpa en DVD till bilen för att jag är rädd att hon ska vara uttråkad. Kanske låter jag gammalmodig, men alla får vi göra på vår egna vis.

 

Det som Lilja inte kan få för mycket av är sång, rim, ramsor och sagor. Jag tycker det är fascinerade att hon redan blir alldeles till sig när hon ser de böcker som jag och Marcus läser varje dag för henne. Det är aldrig för tidiga att börja läsa böcker. Det har vi gjort i flera veckor nu och Lilja försöker redan hjälpa till att vända blad! Det tycker jag är viktigare än att kunna låsa upp en Iphone...