Vila



Det var längesen 5-kilometersslingan på Galgberget kändes så kort. Men det är inte så konstigt! Det var längesen jag och Hanna träffades på tumanhand! Mycket att prata om, minst sagt. Och det har varit 1000 tankar som snurrat runt i mitt huvud sen i måndags, men nu börjar alla bitar sakta men säkert falla på plats och det känns skönt. Kanske är det därför jag varit slö som en snigel idag. Började med återbesök i Spenshult där alla prover visade fina resultat och inga leder verkade svullna. Underbart! Men när jag kom hem intog jag soffan. Vila är skönt. Och nu måste jag ladda mina batterier!

/Josefine



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0