Idag vaknade jag, som jag ofta gör, inne i barnens säng. Vi hade glömt rulla ner rullgardinerna och solen lyste så strakt. Rakt in. Ljuset ger så mycket kraft. Morgonljuset. Solens strålar som lyser när jag kommer hem efter jobbet. Ljusa tider. Härliga tider!

 

I år har vi inga stora husfixarplaner. Istället har vi en del lagom projekt framöver. Vår tillfälliga yttertrapp ska bytas till en ny permanent, singel ska läggas ut på uppfarten och sen ska äntligen trädgården få lite kärlek. Eftersom vi har noll kunskaper kommer vi ta hjälp. Just nu ska vi bestämma vilken sort häck vi ska ha på baksidan... Så jag googlar runt för fullt!

 

Förra vecan åkte vi till Branäs för några dagars skidåkning. Och vilka dagar det blev! Skidåkning från morgon till kväll! Barnen har varit helt fantastiska. Vilken kämparglöd! Så underbart när hela familjen älskar att åka. Det var inte sista gången...

 

En julledighet sveper så snabbt förbi. Men oj, så bra det blev. Jag skrev innan jullovet att jag önskade tid att "äta frukost länge med familjen, skrota runt i morgonrock fram till lunch, läsa bra böcker (observera att jag skrev i plural), promenera, spela spel med barnen, få sova ut någon morgon, tid att träffa familj och vänner." Och precis så blev det. Så många lata dagar. Efter nästa  tre år av husfix njuter jag så av tid med familjen. Julaftons morgon som började så lugn fortsatte m ed brandlarm innan vi förstod att två legogubbar smält i en springa ovanför kaminen. Därefter följde en lugn jul. Vi firade i två dagar och efter tid hemma åkte familjen till Göteborg för att njuta av julen lite till...

Efter en vecka känns det som hjärnan ställt om sig och nu är vardagen igång igen...

/Josefine

Vi sitter framför brasan och väntar på att Elvin ska vakna. Julmusiken, doften av gran och hyacint, en morgonrufsig Lilja som sprang ner för att kolla om Tomten ätit upp gröten... Julstämningen är högre än någonsin❤️. 

God Jul!

Idag har vi startat vår julledighet. Elvin är allt mer lik sig efter den längsta kampen mot ett virus. 13 dagar. Jag ser så fram emot tid att vara vara. Äta frukost länge med familjen, skrota runt i morgonrock fram till lunch, läsa bra böcker (observera att jag skrev i plural), promenera, spela spel med barnen, få sova ut någon morgon, tid att träffa familj och vänner.

Granen klädde vi i lördags och jag känner verkligen julen i mig.  

Jag har ett sådant decemberlugn i mig. Det är en härlig känsla. Julstress är inget för mig. Julklapparna är inhandlade och lussebullarna i frysen. Tyvärr har barnen rykt på förkylningar och feber många gånger under hösten och eftersom de inte varit synkade en enda gång är detta den tredje av fyra på raken räknade helger där det råder mer eller mindre sjukstuga. Men så länge vi slipper kräkbaciller klagar jag inte! Huset är adventspyntat, även om barnen valde att gå in redan förra helgen men tomtar i stora lass. Vi tjuvstartade med pepparkaksbak hos mina föräldrar för två veckor sedan.

 

Vi bokade biljetter i mars. Och som jag längtat efter torsdagen... En kväll med fina vänner, god mat och en stor portion Mia Skäringer. Denna kvinna som jag beundrar så! Och vilken föreställning hon bjöd på. Ingen kan blanda humor med det mörkaste mörka som hon.  Däremellan bjuder hon på sånger med en röst som går raka vägen in i hjärtat. 

Det blev en dag hemma idag. L har feber och då ser jag ingen anledning att lämna lillebror på fsk. En pyjamasdag är inte en dålig dag för någon! Vi har läst högar med böcker, lagt pussel och spelat "Den försvunna diamanten" typ tio gånger. Sen behövde E rastas så då passade vi på att höststäda altanen innan den fick gå i vintervila. 

Hemma hos oss tittar vi väldans lite på TV. Och när barnen tittar gör vi det alltid tillsammans. Jag tycker det är så mysigt att följa en serie tillsammans med barnen. När det inte bara är korta avsnitt som inte leder vidare. Här kommer några tips i höstmörkret! Snart är det dags för julkalender och jag håller tummarna att den passar våra barn. Förra året riktade den sig till äldre barn vilket gjorde att vi kollade på "Pelle Svanslös" istället. Så himla mysig! "Selmas saga" som gick 2017 var underbar men då var E för liten och L tyckte den var lite för spännande;). I våras började vi läsa böckerna om LasseMaja och då passade vi på att följa den gamla julkalender på svtplay. Perfekt för barn i fsk-klass! Bortsett från de julkalendrarna har vi sett "Heidi" och den animerade Ronja Rövardotter på Cmore. Jag var mycket skeptisk till den sistnämnda men de vackra naturskildringarna och "de rätta" replikerna fick mig att tycka om den. Jag älskar det långsamma tempot! Och vad  tyckte då barnen? Jo, de älskade serien fast vildvittrorna var lite för läskiga och vilddjurskampen för lång. 

Och när barnen har somnat kan man läsa https://malin.mabra.com/dagens-man/ och inse att man får sätta egot åt sidan när man blir förälder... 

/Josefine 

 

 

Sen blev jag själv en mamma och mormors historia väckte nya, starka känslor i mig, slet tag i mig ännu mer. Och inte bara mormors berättelser om hur hon kom till Sverige utan de val hennes finska mamma tvingades göra i ett land i krig. Att skicka iväg sina små till ett annat land. Att fatta ett sådant beslut måste vara det svåraste en förälder kan göra... Tack och lov kom mormor till snälla människor, vilket alla tyvärr inte gjorde. Efter kriget tvingades hon resa tillbaka till ett Finland, ett land som hon egentligen inte kände till. Hon hade nästa tappat det finska språket och landet var så skadat av kriget. Efter en tid togs beslutet att mormor ska tillbaka till Sverige. Ett beslut som hennes finska mor ångrade sig i resten av hennes liv. 

 

Barnen är iväg på julpyssel hos farmor. Det gav oss en mycket välbehövd sovmorgon och frukost i soffan med nyhetsmorgon och goda ostar. Igår åt vi gott på Bistro Jarlen och såg sen fantastiska Boheimian Rhapsody. En fin start på helgen på tu man hand. Men nu börjar vi sakna de små. 

Efter utbygget återstod takbyte. Det har varit det projekt som vi varit minst laddade för. Men denna gången tog vi hjälp av annan hantverkare och för en tid sedan blev det klart. Känns lite som pricken över iet. Kronan på verket. You name it! Förra veckan planterade vi en häck och nu känns lite som vi går in i vintervila. Inga större projekt kvar just nu. Och det är en mycket skön känsla!

/Josefine 

Igår åkte barnen hem till mina föräldrar och firade att de har höstlov. Själv jobbar jag två dagar till innan jag tar lite ledighet. Efter en lååång förkylning ska det bli riktigt skönt! Höstlovet, som nu ofta kallas för läslovet. Jag tycker att det är fint att barns läsning uppmärksammas, men en vecka om året är inte bra nog. Idag läser bara en av fyra föräldrar för sitt barn. Forskning visar att om du läser för ditt barn kommer hen vid 17 års ålder kunna ca. 50 000 ord. Om du inte läser kommer hen kunna ca. 15 000 ord vid samma ålder. Att sitta vid en Ipad ger inte samma resultat. När jag är gammal och barnen utflugna kanske jag kommer ånga vissa beslut kring barnuppfostran och om mitt föräldrarskap. Men det jag vet är att jag aldrig kommer att ängra alla de timmar vi läst för våra barn. I vårt hem finns det böcker överallt. Att kunna kura ner i soffan med barnen med ett berg av böcker är det blad det bästa och mysigaste jag vet. 

 

 

Här kommer några av de barnböcker som vi läser hemma hos oss.

 

Igår hälsade jag på lilla L i skolan. Underbart att ha möjlighet att lägga allt mitt fokus på henne. Efter det åkte hela familjen till tandläkaren i Falkenberg. Vi gör så varje år. Lika bra att boka i allihopa! Check på den! Innan vi åkte hem blev det mellis på mysiga Borgmästargården. Jag ville ta med både soffa, bord och lampor med mig hem...

/Josefine

Igår struntade vi i växande tvättberg, fasadmålning, dammråttor, behov av storhandling och allmänt vadagsstök. Vi packade bilen med picknick, minigrillen och två glada barn och körde till Danska fall vid Simlångsdalen. Och där tillbringade vi hela dagen. På stora stenar vid vattnet i en skog. Hela dagen lite oroliga att Elvin skulle drutta i. Men det fick bra! Vattenfallet var bara ett stenkast ifrån oss. Träden som plötsligt blivit så vackert höstiga. Vi spelade UNO, kastade kottar, gjorde barkbåtar och fullkomligt njöt av denna fina dag. Samtidigt som klimatångesten finns gnagande i mig. Men en höstdag med familjen gjorde oss så gott. Barnen undrade hur många mil vi vandrat i skogen. Svaret på den frågan var 2 km. Men 2000m låter oändligt långt i barnens öron;).