Jag blir lite trött...

Tänk att en helg alltid passerar så fort. Igår hade vi lite försenat påskfirande på Nissalund. Lilja fullkomligt älskar att få leka med sina storkusiner. Det bjöds på en fantastisk god lax, påskharen hade fixat skattjakt och vi grillade korv på kvällen. En fin dag.
 
Men det blev en sämre kväll. Började känna smärta och tryck bakom en ögat. Det blev rött och jag blev ljuskänslig. Mötande bilars lampor kändes som knivar. Misstänkte redan igår att jag fått samma ögonsjukdom som min mamma har. Och efter ett par timmar på akuten på ögonmottagningen idag blev det bekräftat- "irit", eller regnbågshinneinflammation. Det är en ögonsjukdom som tyvärr är ärftligt och som går hand i hand med Bechterews sjukdom (spondartrit) som är den reumatiska sjukdom som jag haft sen jag var liten. Nu väntar kortisonbehandling i ca. fyra veckor. Jag blir lite trött, det måste jag erkänna. Nu kan inflammationerna i kroppen verkligen sätta sig från topp till tå. Det som ändå är positivt är att eftersom jag vetat att det fanns hög risk att jag kunde få detta i ögonen sattes behandlingen igång snabbt. Trycket i ögonen var bra, ingen sammanväxt och ingen synnedsättning. Och det var ju på något vis bra att det kom nu och senare i veckan när vi är i Lodon. Jag hoppas eländet lägger sig tills dess!
 
Ja, denna resa. Trots att jag fattat beslutet att vi ska åka brottas nu mammahjärtat med alla dessa känslor... Det märks på Lilja att det inte är många dagar kvar. Många frågor och funderingar. Gissa om jag blev glad när hon gav mig detta hjärta efter frukost:
 
 
Som en uppmaning att sluta grubbla. Att de kommer ha det fantastiskt bra med sin mormor och morfar!
 
/Josefine

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0