Vägen hit

Jag vill idag börja med att tacka för alla härliga gratulationer. Både här på bloggen, på facebook och alla fina sms!

Vägen till detta lyckorus som vi nu befinner oss i har varit som en berg- och dalbana. Resan startade med en önskan... Det är någonting som finns där och växer sig allt starkare. Det är det som, när allt kommer omkring, ständigt finns i dina tankar och är det enda som betyder något. Jag tror inte att du kan förstå vad jag menar om du aldrig känt detsamma. Sen förvandlas det till en stark längtan. Som är så stark att det brinner och gör ont i både kropp och själ. Där varje månad går från hopp till förtvivlan. Denna förtvivlan som tär sönder dig, äter upp dig inifrån. De som säger att väntans tider är de där nio månaderna har fel! Väntans tider är att varje månad hoppas på det där plusstecknet. Att räkna, planera och hoppas. Hoppas av hela ditt hjärta. Att sedan bli så oerhöert besviken, varje gång. Det känns som ett slag i ansiktet, en spark i magen samtidigt som man kämpar för att behålla en positiv inställning. Så att man inte önskar, längtar och väntar ihjäl sig och varandra.

Men så plötsligt hände det som skulle vara nästintill omöjligt. Ett mirakel!

Kanske är det någon läsare känner igen sig i detta. För det är vanligare än man kan tro. Det är inte alltid som på film, att det sker på första försöket. En graviditet ska man inte ta för givet. Det finns så många därute som kämpar och har försökt så mycket längre än vad vi tvingades göra. Jag skickar er en tanke önskar er ett stort lycka till!


/Josefine



Kommentarer
Postat av: Anonym

Fint skrivet :) Precis detta går vi igenom nu, längtan är så stor så stor.En dag kommer nog det där efterlängtade pluset till oss med. Grattis!

2011-12-30 @ 17:03:44
Postat av: Julia Ly

Stort grattis!!! Kram från Julia

2011-12-30 @ 17:29:58
Postat av: Anonym

2011-12-30 @ 18:25:44
Postat av: Anonym

Fint att du ville dela med dig Josefin. Det är för många som inte pratar om detta. Snart är det når tur.

2011-12-30 @ 18:26:54
Postat av: marie

underbara josefine, jag vet vilka känslor du pratar om, är så lycklig för er skull, och så lycklig för min egen lille mirakelcharlie. 6 år av längtan tog det innan vi fick vår älskade finske kille, ni kommer bli de allra bästa föräldrarna, och snyggaste! kramar från borås

2011-12-30 @ 21:58:34
Postat av: Anonym

Grattis!

nej det är ned tystat det här med barnlöshet...själva har vi försökt i över 2 år nu.. hoppas verkligen utredningen ger oss lite hopp!

2011-12-30 @ 22:00:38
Postat av: Anonym

Känner igen mig precis i det du skriver! Kram

2011-12-30 @ 22:48:33
Postat av: Anonym

Det är så mer vanligt än vad man tror. Bra av dig att ta upp ämnet!

2011-12-30 @ 23:12:49
Postat av: Anonym

När jag gick in på din blogg (är inte någon daglig eller veckolig besökare) var det som en smäll i ansiktet att se "ännu en graviditet". Inte något ont mot er, men "alla" i vår omgivning ska ha barn och vi bara väntar och väntar och väntar på det där plusset...! Någon slags tröst blir det då att få läsa att vissa får kämpa precis som vi och att det inte går för alla på första försöket. Detta får man annars lätt känslan av. Tack för ett inlägg som verkligen ger tröst och hopp till oss par som längtar så hjärtat går sönder!

2012-01-08 @ 17:20:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0